Jag tror nog att allt börjar falla på sin plats igen.
Det är iallafall vad jag hoppas på,det är som du säger, en äkta vän är den som ser de osynliga tårarna,medan de andra tror på ditt leende.
Jag börjar äntligen se dina tårar igen.
Om man tänker på allt vi gått egenom tillsammans, från dåligt till det allra bästa.
Man vet inte riktigt om man ska skratta eller gråta när man tänker på hur fel allt egentligen har gått mellan oss.
Tänk mcdondald rutschkanan som stod på din herrgård i djuvarp, vi var där nästan hela sommaren 09.
När vi målade din morbrors hus plankor, hur kul vi hade det och sicket teamwork och hur otroligt läckra vi blev efter hihi!
På rixfm, och efteråt, när vi var hemma hos jossan mitt i natten och kröp in i det dära lakanet och var hur flummiga som helst, och bara skrattade och skrattade åt verkligen ingenting.
Eller när vi har glidit runt med crossen alla sommrar!
Innan alla kfum discon haha!
Underbara minnen med dig, du fina flicka.
Och jag hoppas verkligen att allt blir som förr, ska göra allt.
För du vet att jag älskar dig i alla väder och vad som än händer♥